Varför så mycket tankar?
Längesedan ni fick höra en roman om hur jag mådde, ni väljer själv om ni vill läsa eller ej.
Nu är det 3 timmar sedan jag kom hem från jobbet, jag trivs verkligen. Så roligt att träffa så mycket nya människor, helt fantastiskt! Jag har bara så ont i fötterna, jobbar i mina tygskor på en uteservering med kullerstenar, det är inte så lyckat. Så pappa har lovat mig ett par sköna och behagliga skor, som jag förhoppningsvis ska kolla ut i veckan.
Efter jobb blev jag iallafall upphämtad av min morfar, som jag inte träffat på ett tag.
Nu sitter jag här och tråkar och undrar vad jag ska göra ikväll? Mina vänner har påpekat att jag inte hör av mig mer, kanske läge till det nu då? Jag har bara ingen ork, jag vill bara borra ner mig i mitt tjocka duntäcke och bara få alla tankar att flyga ut ur huvudet. Som man gjorde när man var mindre, man la sig under täcket och hoppades på att allt skulle vara bra när man tjuvtittade upp igen.
På tal om tankar, man har så mycket frågor som man vill ska besvaras. Eftersom jag inte själv kan göra det, så kan nog ingen annan göra det åt mig heller. Hur vet man då vilken väg som är bäst? När är läge till att göra valen?
Jag blir tokig, jag vet ingenting, alla säger olika och ingen kan utgå från vad jag känner och tänker, hur mycket delaktiga ni än vill vara, så kan ni inte, för hur mycket ni än vill förstå, så kommer ni aldrig att kunna förstå. Har ni också någon gång haft den känslan att ni känner er helt ensamna fast än att ni har så många som egentligen bryr sig?
Jag vet inte fall andra kan hjälpa mig, eller om det är som det sägs: "du kan bara hjälpa dig själv". Jag tänker inte på hur jag mår, förrens jag blir tillfrågad.
Jag behöver någon jag kan lita på, jag har väldigt svårt för det just nu och det är ingenting personligt, det är bara en skada jag fått av att människor jag brytt mig så mycket om har visat mig motsatsen. Jag kanske har tagit förmycket skit och bara försökt lägga det bakom mig? Jag vet inte fall jag någonsin kan komma över allting. Ändring ska det bli, jag vet bara inte ännu vad.
Thank you for listening, om ni orkade läsa såhär långt.
Nu ska jag fasen hitta på något!
Take care
Full och glad, wie!
Nu är det 3 timmar sedan jag kom hem från jobbet, jag trivs verkligen. Så roligt att träffa så mycket nya människor, helt fantastiskt! Jag har bara så ont i fötterna, jobbar i mina tygskor på en uteservering med kullerstenar, det är inte så lyckat. Så pappa har lovat mig ett par sköna och behagliga skor, som jag förhoppningsvis ska kolla ut i veckan.
Efter jobb blev jag iallafall upphämtad av min morfar, som jag inte träffat på ett tag.
Nu sitter jag här och tråkar och undrar vad jag ska göra ikväll? Mina vänner har påpekat att jag inte hör av mig mer, kanske läge till det nu då? Jag har bara ingen ork, jag vill bara borra ner mig i mitt tjocka duntäcke och bara få alla tankar att flyga ut ur huvudet. Som man gjorde när man var mindre, man la sig under täcket och hoppades på att allt skulle vara bra när man tjuvtittade upp igen.
På tal om tankar, man har så mycket frågor som man vill ska besvaras. Eftersom jag inte själv kan göra det, så kan nog ingen annan göra det åt mig heller. Hur vet man då vilken väg som är bäst? När är läge till att göra valen?
Jag blir tokig, jag vet ingenting, alla säger olika och ingen kan utgå från vad jag känner och tänker, hur mycket delaktiga ni än vill vara, så kan ni inte, för hur mycket ni än vill förstå, så kommer ni aldrig att kunna förstå. Har ni också någon gång haft den känslan att ni känner er helt ensamna fast än att ni har så många som egentligen bryr sig?
Jag vet inte fall andra kan hjälpa mig, eller om det är som det sägs: "du kan bara hjälpa dig själv". Jag tänker inte på hur jag mår, förrens jag blir tillfrågad.
Jag behöver någon jag kan lita på, jag har väldigt svårt för det just nu och det är ingenting personligt, det är bara en skada jag fått av att människor jag brytt mig så mycket om har visat mig motsatsen. Jag kanske har tagit förmycket skit och bara försökt lägga det bakom mig? Jag vet inte fall jag någonsin kan komma över allting. Ändring ska det bli, jag vet bara inte ännu vad.
Thank you for listening, om ni orkade läsa såhär långt.
Nu ska jag fasen hitta på något!
Take care
Full och glad, wie!
Kommentarer
Trackback
